/ SV /

Perustamisasiakirja 1640_TA

Godkändes år: 2021

Förvaras av: Helsingfors universitet

Arkiven för Kungliga Akademien i Åbo och Kejserliga Alexanders Universitetet

Arkivmaterialet innehåller handlingar och annat arkivmaterial från Helsingfors universitets föregångare, Kungliga Akademien i Åbo och Kejserliga Alexanders Universitetet, från 1640–1924. Arkivmaterialet har periodiserats enligt universitetets regler, statuter, så att arkiven slutar vid de första grundstadgorna 1924 under självständighetstiden. Materialet är med andra ord främst från tiden före vårt lands självständighet, som ledde till att universitetet bytte namn till Helsingfors universitet 1919.

Arkivmaterialet är en viktig del av det nationella dokumentära kulturarvet och av historien om den vetenskapliga, nationella och statliga utvecklingen i Finland. Finländsk vetenskap, vetenskaplig forskning, kultur och bildning, finländskhet, även självständighetstanken kom till och utvecklades inom universitetet. Universitetets dokumentära material har ett bestående värde såväl för finländsk vetenskap, forskning och nationell kultur, identitet, självförståelse och finländskhet som för den självständiga finska staten. Fram till 1918 var Kungliga Akademien i Åbo/Kejserliga Alexanders Universitetet det enda universitetet i landet. Således har alla personer som fått högre utbildning och undervisning i Finland sedan 1640 studerat vid universitetet. Fram till 1917 avlades studentexamen vid universitetet och var i praktiken ett inträdesprov till universitetet. Arkivmaterialet är indelat i flera arkivhelheter utifrån universitetets historiska skeden och arkivbildningen och omfattar följande arkivhelheter: 

  • Arkivet för Kungliga Akademien i Åbo (1640–1828)
  • Kanslersämbetets arkiv I (1726–1799)
  • Kanslersämbetets arkiv II (1809–1924)
  • Vicekanslerns arkiv 1829–1924
  • Konsistoriets arkiv 1828–1924. 

Universitetets skeden återspeglar Finlands statliga och politiska historia och utveckling. Arkivet för Kungliga Akademien i Åbo, grundad 1640, innehåller universitetets samtliga bevarade dokumentära material från akademiens hela verksamhetstid i Åbo, dvs. från den 26 mars 1640 till den 30 september 1828. Efter Åbo brand 1827 flyttade den ryske kejsaren universitetet till landets nya huvudstad Helsingfors, där det fick namnet Kejserliga Alexandersuniversitetet i Finland. Universitetet inledde verksamheten i Helsingfors den 1 oktober 1828. Under den svenska tiden låg arkivet för kanslern, som var universitetets högsta förvaltningsmyndighet, i moderlandet och följde ofta kanslern, som fungerade som riksråd. År 1810 flyttades kanslerns arkiv till Finland enligt Fredsfördraget i Fredrikshamn, fördraget som slutade Finska kriget 1808–1809, och införlivades i akademiens arkiv. Under den ryska tiden fungerade kejsardömets arvfurste som kansler under merparten av den autonoma tiden, och kanslersämbetet fanns i anslutning till ministerstatssekreterarens ämbetsverk i rikets huvudstad S:t Petersburg. Efter marsrevolutionen 1917 flyttades arkivet till universitetet i Helsingfors.