/ SV /

Pro_Finlandia

Godkändes år: 2021

Förvaras av: Riksarkivet

Kulturadressen Pro Finlandia 1899

Kulturadressen har samband med den tid då kejsardömet Ryssland försökte ändra den rättsliga ställningen för det autonoma storfurstendömet Finland, som var en del av kejsardömet, och återta de särskilda rättigheter som tidigare hade fastställts för Finland. Våren 1899 utarbetade finländska aktivister en vädjan om finländsk kultur och Finlands rättsliga ställning mot ryska åtgärder och samlade in namn från framstående representanter för vetenskap, konst och samhällsliv i tiotals städer i tolv europeiska länder.

Kulturadressen togs fram framför allt som en protest mot kejsar Nikolaj II:s manifest i februari 1899, eftersom manifestet ansågs begränsa den finländska riksdagens ställning som storfurstendömets lagstiftningsorgan. Kulturadressen var ett projekt som planerades och genomfördes med privata resurser. I framtagningen av adressen deltog både finländare och ett antal inflytelserika personer från flera europeiska länder. På tre månader insamlades 1 064 namn. Adressen undertecknades av bland andra Florence Nightingale, Émile Zola, Anatole France, Herbert Spencer, Theodor Mommsen, Emilio Brusa, Vito Volterra, Edvard Grieg, Henrik Ibsen och Adolf Erik Nordenskiöld.

En sådan omfattande internationell vädjan som kulturadressen för en enskild nation, riktad direkt till regenten, var internationellt sett sällsynt. Därför uppmärksammades ställningstagandet i den europeiska pressen. Med tanke på Finlands senare statliga ställning var det beaktansvärt att både grundlagar och självständighet angavs i kulturadressen. Finlands ställning ansågs därmed vara exceptionellt stark trots att landet var en del av Ryssland.

Det var en häpnadsväckande prestation att samla in namnen i kulturadressen på tre månader, särskilt för att ett stort antal dåtida internationellt kända påverkare var med i adressen och för att frågan var politiskt känslig. De som undertecknade adressen representerade inte enbart det politiska området utan många vetenskapliga, konstnärliga och kulturella organisationer, allt från europeiska universitet till vetenskapliga sällskap och föreningar.

Kulturadressen är ett påtagligt bevis för de starka europeiska nätverk som finländare också tillhörde under senare delen av 1800-talet. På europeisk nivå lyfte undertecknarna fram den höga kvaliteten på både den finländska vetenskapen och den finländska kulturen.

Samtidigt insamlades namn av medborgare i en så kallad stor adress, som var ett starkt bevis för de finländska medborgarnas enhälliga vilja och vilja att försvara sina rättigheter. På tre veckor undertecknades adressen av mer än 520 000 medborgare. Kulturadressen hänvisade till den stora adressen som ett uttryck för medborgarnas tydliga vilja. På så sätt hör den stora adressen till samma helhet som Pro Finlandia vad gäller adressens karaktär och målsättning. 

Kulturadressen vittnar om Finlands försök att genom att tillämpa europeiska metoder för politiskt inflytande och medborgarengagemang upphäva den ryske autokratiske kejsarens beslut som hotade storfurstendömets autonoma rättigheter. Som dess närmaste modeller kan vi betrakta Dreyfus-protestlistan, som dominerade den europeiska debatten, och den internationella fredskonferensen i Haag, som förbereddes samma år och som kejsar Nikolaj II aktivt deltog i när det gällde att sätta upp mål för konferensen.

Insamlingen av kulturadressen Pro Finlandia 1899 och den internationella delegationens misslyckade försök att överlämna adressen till kejsar Nikolaj II återspeglar den tidens politiska och militära spänningar, ökade betydelse av allmän opinion, ökade förståelse för nationella kulturer och försök till övernationellt samarbete och inflytande.

Kulturadressen är inte bara en politiskt viktig helhet utan också ett unikt uttryck för dokumentärt kulturarv. De namn som samlats in på pergament i olika länder kompletteras av varje lands originella vädjanssidor av konstnärligt hög kvalitet. De utformades och framställdes samtidigt i flera europeiska städer från London till S:t Petersburg och från Stockholm till Turin. Kulturadressen Pro Finlandia 1899 och den därtill relaterade stora adressen med medborgarnas underskrifter ingår i samlingarna i Finlands Riksarkiv.